Hej Sonny!
Jag vet knappt vart jag ska börja. Det finns så mycket som jag vill säga dig men det är för svårt att uttrycka i ord vad jag verkligen känner. När jag lämnade dig var jag rädd och osäker på om jag tog rätt beslut om jag kunde se ett liv utan dig. Om jag kunde se dig tillsammans med någon annan. Jag minns att det var otroligt svårt att se dig tillsammans med någon annan men jag för tillfället då inte hade speciellt starka känslor för dig efter allt som hänt. Jag vet hur jobbigt det var för dig att komma hem till oss och hjälpa till med packningen och städningen av lägenheten. Jag vet hur jobbigt det var för dig. Jag såg på dig att du bara ville sjunka ner i jorden och bara försvinna. På kvällen minns jag att jag frågade dig om du ville följa med och sova i Stockholm och du tvekade inte en sekund. Du sa att det fick stanna mellan oss för att du visste att Emelie skulle tycka att det var en dålig idé att du följde med mig. På vägen till Stockholm satt jag i ditt knä hela vägen och du kramade mig och höll om mig som om du aldrig ville släppa taget. Du höll om mig när vi väntande på tåget. Väl hemma i Stockholm lade vi oss i sängen och jag minns att du bara ville hålla om mig och kyssa mig och du höjde mig upp i skyarna hur vacker jag var och hur underbar jag var. Den här kvällen minns jag att jag redan då började tvivla på om jag hade tagit rätt beslut. Dagen efter kom du hem till mig igen och vi träffades ganska ofta. Du skrev fina sms varje dag varje morgon och varje kväll. Du visade verkligen hur mycket du älskade mig och hur mycket du var villig att satsa på oss. När du två veckor senare frågar mig om vi är på g igen blir jag rädd och utbrister att jag kan inte lova att det blir vi igen. Och inte på några år. Jag i princip sade till dig att gå vidare och släppa dig. En vecka senare får jag reda på att du varit med Cajsa och jag frågar om hon är din nya flickvän jag minns bara hur du spydigt svarade kanske det. Och försökte göra mig svartsjuk. En vecka efter detta skriver jag ett långt meddelande till dig där jag skriver att jag har ångrat mig att jag inte vill vara utan dig att jag fortfarande älskar dig. Jag minns hur osäker du blev och hur arg du faktiskt blev. Du tyckte att jag var självisk och att jag inte ville att du skulle bara lycklig. Du lovade mig att du inte hade kärlekskänslor för Cajsa. Du sa otroligt elaka saker om henne till mig att hon var liten och dum att hon inte var så snygg att det är bara ett ställe att lätta på trycket hos, man får allt serverat på ett fat. Men ändå så träffar du både henne och mig samtidigt. Så många lögner som du drog för cajsa men så ärlig som du faktiskt var mot mig. Du var ärlig om att du var med cajsa och vad ni gjorde och allt men mot cajsa ljög du om och om igen så man nästan trodde på lögnerna själv. Jag minns kvällen när din syster fyllde år jag var med bjuden på middag med henne och dig och Nicklas. Vi åt middag på Magnusson och sedan gick vi vidare till flustret. Där spelade labyrint. På konserten så stod vi uppe på en av baserna och du stod bakom mig och höll om mig och höll mig så nära din kropp. Jag minns att jag försvann från jordens yta för några sekunder, jag minns hur lycklig jag var. Du var så söt och mysig och jag blev kär på nytt denna kvällen. På kvällen följde du med mig hem och vi sov tillsammans tills dagen efter. Jag minns att jag kollade din mobil på kvällen och då hade cajsa skrivit ett sms till dig att hon tyckte om dig väldigt mycket och du hade svarat jag tycker om dig otroligt mycket också hjärtat. Att jag inte redan då sade ifrån. Att jag inte sade åt honom då att han skulle få välja. Nej istället så blir jag förbannad och vi träffas inte på flera dagar och hörs inte. Sen ringer du mig och är helt förtvivlad över att cajsa har skickat relationsstatus förfrågan och då säger du verkligen att du inte har sådana känslor för henne och att du ska berätta det för henne. Men hon kommer före. Och jag undrar än idag om du hade hunnit före hade du då släppt taget om henne. Det känns som att du ville ha tillbaka henne för att hon lämnade dig och du skulle bevisa för dig själv att du skulle ha henne. Hur som helst blev ni tillsammans och jag brydde mig inte så mycket längre. Vi bröt kontakten ganska snabbt det enda vi sa till varandra var att du var skyldig mig pengar. Jag minns inte hur du sedan kom in på att du saknar oss och så men du skrev att du gärna skulle vilja träffa mig.